Hångla på avstånd med mr Potato Head

Äntligen, vetenskapen börjar hitta rätt även inom avståndsverkan och multimodalitet, tjoho! Finally…för du som vill hångla upp dina nära och kära men har svårt att överbrygga avståndet. Ta fram din lilla buddy, din kissing buddy, och gå loss.

No transmitting of diseases guaranteed…

Obs, krävs flash för embed tydligen, annars http://bcove.me/3symlr3g

Potatishuvudet har ett namn – Kissenger. ”People have found it a very positive way to improve intimacy in communications with their partners when they are apart,” claims Hooman Samani of Singapore-based Lovotics, which developed the device.

Jag trort!

 

En logo för #sswc för den som vill vidareutveckla

Nej, jag är inte den som designar till vardags, jag konceptualiserar. Å anledningen är enkel, jag är ingen designer eller är expert i hantverket. Har väl som många andra fuskat  i yngre dagar och jobbar delvis med formgivning i mitt dagliga värv, men då handlar det i stort om att ”bygga” ihop tänket, bildspråket, se till att kommunikationen hänger ihop, osv.

Men hade tråkigt i fredags, hängde trött i soffan och fick en ingivelse att tänka till i några minuter kring en sswc-logo. Min ingivelse blev nog även triggad av mina vänner på Dolores Creative Kingdom , de verkliga proffsen, som just hade lagt in ett vackert tänk och sinnrikt utfall bland tävlingsbidragen.

Mitt egen skissresultat blev tämligen nedslående och svartvitt. Sedan, imorse, varför inte göra en bloggpost om det eftersom det är något jag så sällan gör nu för tiden.

I korthet så började mina tankegångar kring tre enkla symboler; on-off, geoposition och wifi…

…och att kombinera ihop dessa…

…med utsvävningar till att få ihop till en och samma symbol…

…vilket gärna ska funka i badgeform som fick mig att tänka på mitt gamla ”märke” (mååånga år sedan)…

…med resultatet av nåt sammelsurium av streck och objekt.

Så, i ett snabbt sketchutförande, copy-paste, sno symboler, baka ihop i pixlr.com med lilldator och musplatta, slarvigt och sloppy – en dummy.

Jag vet inte hur text Sweden Social.. SSWC 2012 osv ska hanteras, vill inte ens ge mig på det,  jag vill egentligen ha logo helt i tvåfärg, en mer tydlig stilisering av objekten. Basically, en helt annan logo. ;)

I vilket fall, för den som vill, har tid och tycker det är roligt, det finns tid kvar fram till 24.00 ikväll – sno mitt koncept och skapa ett tävlingsbidrag.

Allt jag önskar är att det framkommer att det bygger på min idé, om varianten är tydligt baserad givetvis. Tävlingen vinner du åt dig själv.

The inherit problem with Google+

Well, yes, I do feel like +Bradley Horowitz expresses it in Wired: ”The biggest challenge they face is what we call the noisy-stream problem, in which a few active people overwhelm the conversation…” And yes, I can curate better and take more control over what is flowing and from where, but there is an intuitive problem inherit in Google+ . It’s so easy to put people in circles and in that sense, broaden your horizons. But at the same time, the easiness in that function (putting people in circles) is engineerical driven, not usability driven.

It’s a difference in approach. Google should have started with the flow, and then look at how people want their flow. Instead it seems that they started with the functions of circles, and then, now, are trying to solve the noisy-stream problem.

I may be wrong, but this is how I see it.

De flesta intranät är fula

De är inte bara fula, de är ofta även ofärdiga, ungefär som att de aldrig hinner bli färdiga. Men det är inte ofärdigheten jag tänkte ta upp, utan det var IBF24, intranet benchmarking forum, som triggade igång mina tankar. De har haft sin årliga ”tävling” kring intranät där IBF Forums medlemmar får skicka in förslag på intranät. Det sker röstning och sen lyfts tio fram och några omnämns sedan lite extra.

Å varför, varför gör vi våra intranät så fula? För ärligt, klart de är. Fula alltså. Ofärdiga kommer de alltid vara, oavsett dräkten.

[wpcol_1half id=”” class=”” style=””][/wpcol_1half] [wpcol_1half_end id=”” class=”” style=””]Det intranät som fick högst betyg, Government of British Colombia, är ett visuellt drivet intranät. Eller som det sägs:  its stunning use of colour and photography, which it combines with strong functional elements. Om det är för bakgrundsbilderna som gett höga poäng så ställer sig nog de flesta frågande till vad det har med saken att göra. Gör knappast intranätet bättre. Själva satsytan med göttegrejer ser däremot ut att fungera. Ett intranät som även ställer högre krav på informationsansvaret vad jag kan se. [/wpcol_1half_end]

[wpcol_1half id=”” class=”” style=””][/wpcol_1half] [wpcol_1half_end id=”” class=”” style=””]Det slumrande ESA nämns oxå i positiva ordalag för good use of colour and typography, creating a calm look and feel. Hm… Ja, men jo, det är inte så spretigt i alla fall. Men den känns 10 år gammal. Ett strukturdrivet intranät med oklar hantering av den stora nyhetsytan. En yta som mer verkar handla om att berätta för medarbetaren vad ESA har för sig externt. Ett intranät som påminner om… [/wpcol_1half_end]

[wpcol_1half id=”” class=”” style=””][/wpcol_1half] [wpcol_1half_end id=”” class=”” style=””]..det här. Å nu viner stenarna i glashuset. För varför inte lägga in en bild från ett intranät under egen flagg? Ok, det är som alla andra här en ögonblicksbild och ger inte kontexten. Men jag ser det som ett tidsdokument, en påminnelse om vad som håller på att förändras, vad som är fel, vad som funkar, vad som är arv. På tal om gammalt, själva plattformen är 2002, MSCMS, men det infördes i organisationen långt senare. Likt ESA ovan är det strukturdrivet och kännetecknas av nyhetsartiklar. Just vid detta tillfälle är det inga tumnaglar bland artiklar, men ytan kan ha bilder. Tanken är att det ska vara uppgiftsdrivet för medarbetaren, but lets be honest, dess dagliga innehåll pekar mer på en osäkerhet och en, i mitt tycke, överdriven önskan från en arbetsgivare att ”föra ut information”. Men intranätet fungerar, anses pålitligt, ha korrekt information och vara ett bra stöd. Ska inte göra en story om just det här intranätet nu, men vi håller på att konsolidera våra intranät (jo, vi har flera olika ”stödytor”) till ett och samma, integrera med andra verksamhetssystem, personalisera, på ”riktigt” göra det uppgiftsbaserat och ”kommunicerande” och slå ihop 21 + 1 myndigheter till samma intranätplattform.[/wpcol_1half_end]

[wpcol_1half id=”” class=”” style=””][/wpcol_1half] [wpcol_1half_end id=”” class=”” style=””]En text om intranät och nya sådana kan inte undvika att ta upp arbetet med Örebro kommuns. Få som har missat deras klickbara prototyp. Finns flera saker som är intressanta med det projektet, men framför allt den öppna processen (tack Björn och Carina) och den tid som projektet som helhet har och kommer ta. För den är väl tilltagen, 2009 till 2013… På tal om fulhet, prototypen ska inte belastas, den visar INTE hur det kommer se ut. Vill du veta hur så är mitt förslag att just, se på förslagen. [/wpcol_1half_end]

[wpcol_1half id=”” class=”” style=””][/wpcol_1half] [wpcol_1half_end id=”” class=”” style=””]Slutligen, varför har jag med Verizon? Just nu, efter en kall Red Stripe, lite oklart. Men det är ett exempel på intranätmiljö som inte försöker vara vad vi normalt förknippar med intranät. Det är avskalat, närmast bloggbundet, rollbaserat, ostrukturellt med struktur osv. Jag väljer ett sådant anyday över de övriga här ovan. [/wpcol_1half_end]

 

 

 

Du är Kevin Bacon eller någon som känner honom

DN.se hade i dagarna artikeln Du är dina sociala nätverk som tog upp hur individen och de sociala nätverken hon är del av formar henne mer än hon tror. Vilka relationer vi har och i vilken position vi har i nätverken avgör våra möjligheter mer än vår egen individuella självständighet.

Men…vem trodde på motsatsen?

I vilket fall, dammar av en gammal post jag skrev för några år sedan. Behöver påminna mig själv…
______________________

Einstein sökte en konstant, en absolut oförändrad storhet som kunde stå som förklaringsgrund till otaliga förunderliga fenomen i vår värld och utanförvärld. Han fann den i ljusets hastighet. I filmens värld finns en annan konstant och det är Kevin Bacon. Inget släktskap med Francis eller Roger Bacon vad jag vet. Det finns flera varianter av samma tema, men jag gillar själv Six degrees of Kevin Bacon. Det är ett spel/sysselsättning/tankekonstruktion som bygger på att oavsett vilken film du väljer så ska du inom sex steg komma fram till Kevin Bacon.

Perfekt spelplan är givetvis filmdatabasen imdb.com. Välj en film, skådis, producent, eller manusförfattare o dyl och försök att via länkar klicka som mest sex steg till den gode Kevin. Okej, det underlättar om du är cineast, but try it, U might like it. Vill du ”fuska” så kan du alltid använda The Oracle of Bacon at Virginia eller undersida Star Links för att testa nån annan konstant än Kevin.

En annan variant av en sådan här lek av komplexa nätverk, social network analysis, metriker är att det oxå är sex steg från dig till George DoubleYou Bush. Nu är ju presidentkopplingen rätt så meningslös och endast en lek med delmängder och storheter, medan Bacon-imdb är kul, kreativ och ”testbar”

Martin Rosvall, nyss disputerad fysiker vid Umeå universitet, pekar i sin forskning på hur information i nätverk som använder sig av mer än tre steg (three degrees of Kevin) är informationsfattig och i stort sett verkningslös. Han visar t ex att det är enklare att hitta på Manhattan med dess raka och korsade gatunät än i Umeås mer komplexa och ostrukturerade gator. Manhattans mer enkla rutnät kräver färre frågor (antalet informationssteg är färre, färre Kevinbacon-degrees) för att orientera sig, än att fråga nån i Umeå om liknande saker. Förutsätter att båda städerna är obekanta för dig givetvis.

Alltså, det handlar enligt Rosvall om information, och framförallt tillgång till värdefull information. Vi vill ha tillgång till färsk information. Vill du ha jobb via kontakter kommer du att få det inom tre steg, i stort gränsen redan vid två. Du känner någon – ett steg. Du känner någon som känner någon – två steg. Men att känna någon som känner någon som i sin tur känner någon – tre steg – är nästan verkningslöst och har mycket lågt informationsvärde. Interaktionsnivå är obefintlig. Ordinationen för att få nytt jobb enligt Rosvalls modell är alltså att se till att ha högt informationsvärde, få steg och öka interaktionsnivå, dvs snacka dig till jobbet. Undvik att göra som Aleksey Vayner bara, Yalestudenten som gett CVn ett ansikte (länk till YouTubevideon).

He´s on to something. Inte svårt att se Rosvalls konstant inom informations- och kommunikationsbranschen. Vi orkar bara ögna igenom tre resultatsidor från sökmotorn. Tre hierarkiska nivåer på en webbplats ska helst inte överskridas. Mer än tre fonter eller typsnitt blir rörigt. Systemarkitekturer i flerskikt är ofta tre, nu även ofta fyra, även om den del vill baka in processer och användare som egna skikt (sure…knappast). Talet tre verkar magiskt inom information och nätverk…

Jan Guillous argument mot bloggens betydelse, att det till slut tas upp i ”riktiga” media, faller om tre informationssteg sker. Kom ihåg, vi vill ha färsk information och om det går tre steg eller över så är den nästan värdelös. Så om stegen är händelsen källa1bloggen -”riktiga” media, blir informationen hos sista steget, media, lågt värderad och inget vi kommer vilja ägna tid eller betala för. Givetvis bygger det här på att alla steg anses tillhöra informationsnätverket. Bloggens spridning och läsfrekvens spelar roll om den ska anses tillhöra nätverket i stegexemplet här ovan.

Så, Guillou, take it from Rosvall. Se till att hålla dig inom tre steg, annars lär ingen mer lyssna på dig. Himla tur att kyrkomötet i Nicea år 325 stannade vid treenigheten och inte lade sig till med fyrenigheten. Då skulle det ha än mindre och värdelöst informationsvärde. Intressant nog som en variant av Four degress of God, eller Kevin Bacon, beroende på ens trosuppfattning.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,