Nu är detta en amerikansk ögonblicksbild från Pew Research Center, men bilden för mer nära förhållanden lär inte vara annorlunda. Eller? Finns motsvarande studie för Sverige? Ser jag till min egen bild så skulle Tweeting, Text Messaging och Social Networking ligga i topp, förmodligen i den ordningen. Gaming i absoluta botten.
Source: Tatango Mass Text Messaging
Hur ser din egen bild ut? [polldaddy poll=5521353]
Nu har jag stirrat på skärmen i tio minuter…känt energitapp. Det energitapp som skulle motverkas genom häng på Vinterminglet – ssmx.se. Det som var utgångspunkten för att vara där. Har jag misslyckats? Lyckades jag inte få en kick i baken, eller ens baka in en kick?
Nja…misstänker att mitt energitapp just nu har mer med jobblig trötthet att göra än misslyckad påfyllning av energi genom Vinterminglet. För det var helt klart värt att vara där! Kunde eventet vara bättre? Klart det kunde. Hade det vunnit på att ha lite mer aktiviteter och inte bara Iphone-nackar som lyssnade på föredrag? Klart det kunde. Men goddammit, det gör det inte mindre värt.
Å en tillställning som ssmx.se är lite som ett bröllop, uttryckt kärnfullt av Karin Nilsson Malmén:
#ssmx var som ett bra bröllop. Härliga människor, bra drag och god mat, men hann inte prata med hälften av alla jag ville prata med.
Men strunta i det nu. Tänk på de som du verkligen pratade med i stället, och DÅ börjar jag le och känna energi! Det är ju därför vinterminglande över ett visst ämne funkar. Vi bär så många lika referenser, men tillräckligt avvikande för att skapa dynamik.
Tänker inte referera tillställningen. Det finns de som bättre ger dig rader om vilka som var där, vilka som drog sina ppt:er och nån Prezi. Några tips, åhörarbetraktelser som föredragstankar, är Anton med en släng av Gatarski, språkkonsultande Anna om styrkan av twitter, Malin Strömans gamificationtankar, Mattias Boströms bejublade nördfyllda stand-up, Bineros Winterleaks reportage a la Hänt Extra, Mattias Östmars postindustriella betraktelse, några urvalsbilder från Tobias Björkgren, lite statistik från Hampus Brynolfs Twittercensus, och en kort stream från Johan Stael von Holstein, eller varför inte den längre bambusade versionen.
Vilka var där? Tja, ett gäng. Inom några veckor kommer en del av dessa hänga på rätt sida älven, på andra sidan Sverige, i en liknande lokal, på Lindholmen…så även jag. Vi ses på Webcoast 18 – 20 mars. Förmodligen med gröna lurar…
Just det, SSWC kommer i augusti. Får se om det blir liknande svårighet med biljettköp. ;)
Jag behöver igen nya sätt att hantera min närvaro och aktivitet på bloggar och flöden. Ja, jag har sagt det förr. Det här håller inte. Jag känner att jag mer och mer har blivit en konsument av flöden, inte en konversatör eller skapare av innehåll. Bloggandet har sjunkit till sporadisk nivå, twittrandet står still i perioder, deltagandet i nätverken är halvt ljumma.
And I blame Twitter! Tröstlöst att skylla på Twitter…ja, jag vet. Men jag märker att jag ibland har fastnat i att betrakta floden istället för att själv se till att dess flöde fylls på med mer. Twitter är för mig en ovärderlig källa för information, nya sätt att se saker, ah- och aha-upplevelser. Sen är det mycket skräp också, men det är smällar man får ta. Men skulle alla göra som jag så tar stannar till slut flodens flöde och näringstillförseln stryps. Å jag vet….är ju inte Twitters fel. Blame me. Det brukar vara populärt.
And I blame my work! Som med Twitter, ganska tröstlöst att skylla på jobbet. Men bara att erkänna, den tid, kraft och resurser det tar att jobba gör att det finns mindre tid, kraft och resurser ”kvar” till att vara engagerad och aktiv nätmässigt. -Men det ena behöver ju inte utesluta det andra? Sant, och i många lägen är dessa två världar tydligt sammankopplade eftersom jag använder den sociala mediavärlden i mitt jobb. Mitt jobb går även ut på att skapa tydliga kopplingar, dialog, utbyten mellan personer, ämnen, material, information och system och gärna genom, eller med hjälp av, sociala media. Skomakarens barn.
Så nu jävlar… Nu behöver jag sluta gnälla och börja prioritera, få inspirerande kickar och om du är i närhetet, ge mig även en fysisk kick med sträckt vrist.
Ett steg på vägen är Vinterminglet.